Tenerifa dag 12

Teneriffa, dag 12 (31/1-2019)

Första dagen ”hemma”. Sov konstigt i natt. Vaknade av att jag ropade på min storebror Dirck för hjälp mitt i en mardröm. Det är inte så ofta man har mardrömmar längre. Den var ju bildmässigt häftig, som vanligt. Har alltid vetat att jag borde blivit regissör. Har flera filmer på lager i huvudet som skulle vara kul att göra en dag.

Idag promenerade jag upp för backen bakom hotellet. Parque Taoro. En massa trappor och en helt OK utsikt över staden och mitt hotell. Satte mig där på fiket och njöt av en Cola.

Vandrade sedan ned till östra (norra) stranden. Titta på alla hang-gliders som landade och på surfarna, som inte var så många idag. Vilade lite på rummet och sen iväg igen. Tänkte titta lite västerut i staden idag. Hungrig, men det var för dyrt på ställena nära hotellet och vattnet. Gick därför upp lite, in i staden. Hittade en billigare pizzeria. Måste ju testa pizzorna här på Teneriffa. (Tycker fortfarande bättre om våra ”svenska” pizzor).

Ett äldre par från Rheinland satt bredvid mig och vi språkade en stund. De hade rest mycket och hade kommit fram till att resan till Australien var den absolut bästa de gjort. Folk där var verkligen trevliga. (Hör du, Janne Norbeck)? Det var också trevligt att gubben var lika insatt som mig i Kanarieöarnas historia, urbefolkning, Atlantis (se nedan) mm. 

För ett par veckor sedan var jag och Freddie och såg den nya DC-filmen ”Aqua Man”. Den var fantastisk på sitt sätt. Pratade med Freddie om Atlantislegenden på vägen hem. Nu har jag forskat med om den.

Jag växte upp med en mor som ansåg att Atlantis var samma som Doggerland. Då hon växte upp fanns det berättelser om fiskare på Nordsjön som sett städer på havsbottnen, fått upp stenåldersredskap i näten mm. Självaste ön Helgoland, ansågs av många då, vara resterna av själva huvudstaden. Inte förrän för 20 – 30 år sedan bekräftades dessa hypoteser om att större delen av Nordsjön en gång varit land, och sammanbundit Storbritannien med resten av Europa. Mycket om detta finns i den berömda boken ”Orea Linde”, som i och för sig anses vara en satir av dåtidens nationalromantik. 

Nu hittade jag mer information om Atlantis. För det första så stämmer inte filmen Aqua-Mans berättelse om 7 kungadömen. Det var 10. För det andra var det inte Neptunus som var den stora kungen, det var Poseidon som var deras gud. I och för sig samma gud, bara olika epoker och namn. Frågan är dock om Platos Posidon hade mycket med Atlantis havsgud. Det var ju ändå mer än 10.000 år emellan.

Jag hamnade till slut på tesen att resterna av Atlantis faktiskt ligger på land och att självaste huvudstaden var byggd på det som idag kallas ”Saharas Öga”, El-Richat. Efter att ha tittat på div. filmer om detta, kan jag inte annat än att stödja denna tes. Sök på youtube: ”visiting atlantis”.

Det finns idag 6-7 olika platser som anses troligt att det kan ha varit Atlantis. Dock är det El-Richat som uppfyller de flesta punkter som Plato beskriver.

Men, låt oss titta på myterna om att Kanarieöarna skulle vara resterna av Atlantis. Enligt den ovan nämnda forskningen stämmer det. Det de dock inte nämnde var att urbefolkningen på Kanarieöarna har genetiskt samma DNA som Berberfolket i Atlasbergen. (Bara namnet låter bekant?) Då Atlasbergen var ett del av de 10 kungarikena i Atlantis, blir det plötsligt ännu mer intressant.

Problemet är att man inte hittat något äldre från människorna här, än 2.500 år. (I alla fall inte offentligt).  Atlantis låg 12.000 år tillbaka i tiden. Problem uppstår dock när moderna forskare inte tillåts tillträde till flera länders museisamlingar, bl.a. Egypten. Egypten var en koloni till Atlantis. Mycket annat förklaras i filmerna på Youtube.

Dessutom måste jag ta tillbaka det jag sa om att befolkning inte var ljus och blåögd. Det beskrev nämligen en Arabisk kartograf år 1150 A.D. En romare, Pliny d.ä. beskrev dessutom att när han besökte Teneriffa, så fanns det stora ruiner av byggnadsverk, men ingen befolkning (år 58 B.C.) Vilken ö av Kanarieöarna det handlade om framgår inte och idag vet man inget om dessa ruiner.

Det där med blåögda och ljusa är lätt att tro att det är en del av den europeiska nationalromantiken, då man helt öppet trodde att alla gamla civilisationer man hittade en gång byggts av Européer, eller i alla fall  Indo-Germaner. Inte kunde väl de där ”hotten-totterna” ha byggt en civilisation? Inte förrän senare hälften av 1900-talet började man acceptera att t.ex. ruinerna av Zimbabwe faktiskt byggts av afrikaner. När jag nu dessutom tar upp det där med Indo-Germaner, så måste jag tillägga att det är en falsk benämning av oss, som kommer från den tiden. Man hade nämligen hittat den gamla civilisationen i Hindusdalen. (Äldre än den Sumeriska). Uppenbarligen måste Européerna (Germanerna) ha kommit därifrån, en så högt stående civilisation! Därav namnet Indo-Germaner. Nu vet man förstås att vi inte alls kommer därifrån. 

Resten av dagen tillbringade jag vid datorn och tittade på Youtube. Lite mer om oförklarliga arkeologiska fynd, Aliens (Annukai) mm. Tröttnade efter ett tag. När jag skulle somna började ”The Marching Band” öva igen. Suck.